Igårkväll skypade jag i någon timme med bästa B, she's totally the greatest. Och inatt sov jag apkasst och idag resulterar det i att jag är aptrött. Har hunnit med en runda i stan för att snacka med chefen lite och sånt där. Nu håller jag på att påbörja säsong två av Californication, asbraaaa serie. 

Igår kändes det som en bra idé att köra veckans sista pass på gymmet idag, men min kropp samtycker inte. Öm, svag och fryser konstant. Och imorgon har man ett långt nattpass framför sig så vill helst inte riskera att bli sjuk innan dess. Så undanplockning, serie, sims och handtvättning står på dagens schema. Tj0h0.

Föds. Växer upp utan större ansvar. Livet är en lek där man antingen får kämpa som en idiot för att orka stå upp, eller där man har två älskvärda föräldrar (en familj över huvudtaget) som alltid finns där för en.
Hur tufft livet än var när man var yngre så tänkte man sig alltid att det skulle bli bättre, det blev bättre, men så mycket svårare. Nu skriver jag från egna tankar och erfarenheter, jag säger inte att det är såhär för alla.
Man är mer medveten om sin omgivning och helt plötsligt så måste man ha ett jobb för att överleva. Man inser saker som man tidigare inte hade nog förståelse för och helt plötsligt måste man leva efter vissa livs... regler? Jag hittar inget bra ord för det. Allt man gjorde när man var yngre var att agera efter sina känslor, man tänkte inte på konsekvenserna. Idag. En helt annan grej.
Valen man gör får större konsekvenser än vad man oftast tror, positiva som negativa. Man måste alltid försöka tänka ett steg före för att valet man gör inte ska gå åt helvete. Eller ens liv snarare. Jag vill vara lycklig, jag vill göra precis det jag känner för. Jag vill inte agera efter hur samhället säger åt mig att agera. Jag är öppensinnad, men jag är inte lycklig. Jag skapar skuldkänslor inombords och det är endast mitt fel. Jag kan inte utesluta människorna som finns i mitt liv, jag kan inte bara sluta bry mig och sticka härifrån. Men jag kan samtidigt inte vara kvar för deras skull.
Jag måste skapa mig min framtid och mina egna möjligheter. Jag vill flytta. Skaffa mig ett mer välbetalt jobb. Jag vill spara pengar till en ny kamera, hemmastudio och resor. Jag vill flytta till England och studera fotografering. Jag vill inte vara beroende utav någon annan. Jag vill inte ha personer i mitt liv som inte vill eller förtjänar att vara där. Jag har ofta levt i obalans, kände varken trygghet som barn eller nu som ungdom. Och jag saknar nog det mest, en trygghet. Så att man får chansen att känna sig fri, kan slappna av och göra allt det där som man drömmer om. 

Anledningen till varför jag skriver detta är väll främst att jag har tuffa val framför mig och jag måste se till att bestämma mig. Och detta är vad som försigår i mitt huvud just nu, plus tusen andra saker..

En reminder till mig själv: Byt ut alla "vill" till "ska".

Inte bästa kvalitén, men detta är en utav mina favoritfilmer. Vacker, gripande och helt underbar.

Och jag är astrött! Tre timmars möte, 2,5 timmars resa och mitt huvud är inget annat än trött just nu. Systemet är jävligt intressant, mer säger jag inte för mer behövs inte sägas. 
Nu ska jag kolla Skins och slänga på mig mysoutfiten, vi hörs någon annan gång!

Tja0pp

När man känner att man inte vet vart man har en person, men den personen vet precis vart den har en själv. För brydd för att sluta analysera, för patetisk för att fråga. Samma virvlande tanke, samma frustrerande känsla. Jag önskar nästan att jag inte vore så osäker och för mån om vad som tycks. Det behöver inte vara så, det kan vara allt runt omkring som har skapat den, men den finns där och det tar smått kål på mig..